Vad är det som måste ordnas då vi förlorar en anhörig? Att hålla reda på det praktiska kan kännas svårt i en tid av sorg, därför har vi sammanställt en kortfattad handlingsplan som är lätt att ta sig genom.
Alla ska vi dö – vi själva, såväl som våra nära och kära. Det är en obehaglig tanke, som vi gärna trycker bort in i det sista. Därför är det kanske inte särskilt konstigt att många är ovetande om vilka praktiska saker som måste ordnas efter ett dödsfall. Vi hoppas att denna sammanställning kan vara en lite hjälp i en svår period.
Något som är bra att börja med är att upplysa närstående om personen i fråga har gått bort. I Sverige måste begravningen äga rum senast en månad efter dödsfallet – därför kan det vara bra att så tidigt som möjligt påbörja en dialog med en begravningsbyrå och sätta datum – så att alla efterlevande har en rimlig chans att planera in begravningen. Begravningsbyråer finns utspritt över hela landet – om ni bor på västkusten kan, till exempel, Göteborgs Begravningsbyrå vara ett pålitligt alternativ. Hos begravningsbyrån kan ni även få stöd med planerandet inför begravningen. Om den framlidne är medlem i den Svenska Kyrkan sker mycket av planeringsarbetet i samförstånd med er lokala församling. Mer information om detta finner ni här.
Fördelningen av arv, som det beskrivs i Pensionsmyndighetens efterlevandeguide, går till på följande vis: i samband med att en person dör placeras dennes samlade tillgångar och avtal i ett så kallat dödsbo. Därefter följer arvsskiftet då tillgångarna delas upp mellan de efterlevande i enlighet med arvslagen och eventuellt testamente.
Utöver begravnings- och arvsfrågor
Nu när vi har gått igenom mycket av det praktiska tycker vi att det också är viktigt att vidröra den svåraste delen i att förlora någon: sorgearbetet. Anledningen till att vi kallar det just arbete är att det kan kräva enorma mängder energi av den som sörjer. Det är inte ovanligt att man sjukskriver sig i ett par veckor då en närstående gått bort. Ofta är känslorna svårtolkade och motstridiga – och det är viktigt att tillåta sig själv känna det man känner – oavsett om det är skuld, ilska, lättnad eller förtvivlan. Försök möta dina anhöriga och ta hand om varandra – och acceptera att ni kanske reagerar på väldigt olika sätt. Du kan läsa mer om sorgeprocessen här.